Jämlikhet, respekt, folhälsa och den där maktfaktorn – staten

Jämlikhet mellan kön är på tok för viktigt för att extremist-feminister skall skriva agendan. Därför måste framför allt män, men även kvinnor, visa med handling att könsfrågan inte får vara en faktor i arbetsliv och utbildning.

För en del män är det obekvämt att arbeta tillsammans med kvinnor, jag misstänker att detta är vanligast i ledningsgrupper, och agerar medvetet, eller omedvetet så att kvinnor åsidosätts. Mycket av detta är ren och skär osäkerhet i grunden. Osäkra män, rädda för förändring och rädda för att fundamentet i den världsbild man skapat sig genom arv och miljö skall skaka. Här måste vi män se detta och våga ifrågasätta. Vi måste stå upp för kvinnor som inte behandlas jämlikt och inte själva ramla in i de rädslor som finns genom att vara anställd och rädd om jobbet.

Familjer måste själva få styra över sin föräldraledighet. Staten skall aldrig få utöva makt och forcera fram en familjenorm där alla familjer förväntas agera på ett visst sätt. Varje familj och konstellation är unik som bygger på unika individer som valt att leva sitt liv tillsammans. Låt dem då också få friheten att i samförstånd och den jämlikhet man själva skapar göra det.

Istället för att kvotera – skapa incentiv. Ge företag möjlighet att påverka genom skattelättnader för de som kan uppvisa en jämlik policy i ord och handling. Ge privatpersoner möjlighet att fördela föräldraledigheten mer jämlikt även i de familjer där inkomstskillnaderna är stora mellan parterna, så att inte familjens samlade ekonomi dippar om den som tjänar mest är hemma.

Det kan vara så enkelt som att få ekonomisk rådgivning innan man skaffar barn. Det kan också vara en sak för företagen att bli mer attraktiva som arbetsgivare genom att värdesätta balans i tillvaron och förstå vikten av att inte känna press och skuld att vara hemma. Varför inte skapa en föräldrafond inom företaget där anställda genom förhandlingar kan få beviljade medel som baseras på familjens samlade situation. Det borde betala sig i längden med välmående anställda som också känner sig som bra föräldrar. VARFÖR SKALL STATEN LÄGGA SIG I ALLT??? Och varför skall staten ge oss medborgare skuldkänslor genom att ta fram statistik som visar hur lite, eller hur mycket mammor respektive pappor tar ut föräldraledighet? För att sedan använda denna statistik som förevändning för att prata om kvotering och raljera med ord som ”kvinnofälla”? Folkhälsa borde vara ett bättre mått på hur jämställt ett samhälle är…

Och istället för att förneka kvinnor och mäns biologiska skillnader, individuella färdigheter och intressen, se det vackra i skillnader. En del kvinnor är klassiskt kvinnliga och trivs med det och motsvarande för män. Andra trivs inte alls i den klassiska bild av det kön man erhållit vid födseln och det också är naturligt. Vi är alla gjorda av samma grejer men vi är också helt unika i vårt sätt att bearbeta information och hur vi tolkar vår omvärld. Det handlar om grundläggande respekt för skillnader i perception och tolkningar.

Oavsett vilken kön du är född med skall inte detta ligga dig till last när du gör karriär, eller utbildar dig till det du brinner för. Kanske till och med genuspedagoger behövs, men inte till att göra miljön könsneutral och kvotera lekar för barn på förskolan, utan kanske dessa skall komma in något senare i skolan med främsta uppgift att belysa de historiska problemen med jämlikhet mellan könen och motivera elever att jobba för en rättvis framtid. Kanske skall jämlikhet vara en av grundpelarna i ett helt nytt ämne i skolan – Social interaktion?

Vad vet jag?

//patrik wiksten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s